Byggandet av Stadion (1910-1912)
Där Gustaf Vasa en midsommardag red in i sitt rike, skola under högsommarveckan 1912 all världens idrottsmän samlas i ett svenskt stadion. Och denna rännarbana skall sedan stå för kommande tider. Ett svenskt stadion! Jag har haft den lyckan att få skapa ett sådant på den plats, som bäst af alla lämpar sig derför.
Alla stora kulturella rörelser hafva för sin värdiga utformning och utformning anlitat arkitekturen. Hvad kyrkorna varit och är för kristenheten, rådhusen för den borgliga ordningen och parlamentsbyggnaderna för statsmakterna, blir vårt stadion för den svenska idrotten. En symbol och ett hem.
Ett litet fåtal mäns koncentrerade viljor ha lyckats föra möjligheten så långt fram mot verklighet att, då dessa rader skrifvas, grunden börjat läggas till Sveriges ”stadion”, sedan alla instanser och myndigheter godkänt förslaget till vår Rännarebana. Någon har sagt, att man får det, man rätt af hjärtat önskar. Af alla uppgifter, jag kunnat önska mig att som konstnär få genomföra, är mig ett svenskt stadion den käraste. Men jag hade ännu för ett år sedan aldrig kunnat drömma om att i realiteten få komma mitt ideal så nära, som det projekt gör, hvilket nyligen af myndigheterna bifallits. Lyckliga öden och konjunkturer hafva i rätta minuten stått min stilla önskan bi. Nu återstår byggandet.
Torben Grut, inför byggstarten av Stockholm Stadion 1911.
